Prestations ångest....

Att verkligen detta ska vara så himla jobbigt. Har inte haft problem med detta på nästan ett år nu. Men nu de sista har de verkligen kommit tillbaka som en fet smäll i ansiktet. Oavsett va ja ska göra så stressar jag och blir orolig. Känner inte att ja är bra nog och ja oroar mig hela tiden om va andra tycker och tänker.

Som i helgen, ska åka o tävla. Kommer dit så är speciellt 2 personer som jag bryr & tycker  om väldigt väldigt mycke  där. Då blir ja på en gång så jäkla nervös och hela tiden tänker att man inte får göra fel man vill visa sitt bästa och allt bara låser sig. Man vill inte  bli dömd av andra man vill inte att folk ska tycka saker om  en. Blir orolig och kan då inte rida, tappar fokus tappar allt. Rider dåligare än va jag någonsin gjort innan. Hoppar av hästen och börjar gråta bara för allt bara blir fel. Tycker synd om hästen för den gör rätt o jag fel. Lyckades Då ta tag i mig själv till andra klassen och red ok. Va mera avslappnad. Det är ja glad att ja lyckades ta tag i mig själv såpas bra så fort.

Men samma sak hemma. Om någon ja inte känt så länge vill/önskar att man ska göra nått eller hänga med på nått får ja sån panik och en sådan jäkla ångest att ja då bröt ihop idag igen. Ja vill , ja vill verkligen men kan inte släppa att bli dömd eller att folk ska tycka. Vill bara slappna av och släppa allt. Känns som ja nu bara gör 40% av allt ja verkligen skulle vilja göra bara för att ja blir så stressad av att veta att de är nått nytt eller att de är på ett nytt sätt och då får ångest över de..

Men ja försöker verkligen varje dag att verkligen ta tag i mig själv fundera på varför de blir som de bli och försöker komma över de. Men de är inte lätt. Så ja gör verkligen mitt bästa ja kan just nu.

Min resa med Copy-Cat 2012

Jag och Copycat firade 1 år för 2 veckor sedan så tänkte ja skulle berätta hur detta året vart. 

Kan dra en snabbis förklaring så ni förstår ungefär de ja försöker förklara hur de vart. 

Tänk dig att du har kört en helt ok bil hela ditt liv. Den är bra och allt funkar men ibland går den sönder och den startar inte men den funkar helt okej. Men en dag så får du en Ferrari. Det är verkligen inget du är van vid. Från början så bara du kör. 

Tänker inte på nått och tror allt är så lätt precis som din gamla bil. Men så kommer de en dag då du känner att de är svårt som fasen. Du hittar inte körningen, du vet inte hur du ska göra, du bromsar för mycket och de blir verkligen inte bra. 

Men juste då när du kommer till den tidpunkten i den stunden då du undrar va fan du gör och bestämmer dig för fan nu tar vi tag i det här. 

Det är precis såhär ja känner. Precis såhär de va med min CopyCat. De gick bra från början innan ja insåg att de krävs mera bra ridning för att kunna rida högre en 120. Ja kom till tidpunkten då ja tog tag i skiten och bestämde mig för att de ska bli ändring på allt. 

Och ja har verkligen tränat och tränat. Men när vi skulle upp i 130 så tappade ja allt just den dagen. Reda så dåligt som jag aldrig gjort innan. 

Efter de så försökte ja mig inte mera på 130 igen. I september 2012 i grevargården då gjorde ja den första rundan då ja verkligen red så mycket som de behövdes. Ja red hela vägen och de gick så jävla bra. 

 Men 130 är mitt års mål för 2013. Ja ska verkligen rida och ja ska komma upp i klasserna. Ja ska träna och verkligen jobba för de. Ja och CopyCat är bara i början av våran karriär. Vi har lång väg att gå. 

Men alla ni som tror de är lätt att få en as bra häst efter man haft halv bra hästar innan , ni ska veta att de är de svåraste som finns. Och det är verkligen inte bara att åka runt. 

Men med 14 placeringar  är ja ändå så nöjd med mitt 2012 med CopyCat.  

ÄLSKADE HÄST 

Bästa året någonsin!! 2012

2012 året då ja gick från ingen till någon!

Ja asså att beskriva detta året är nästan omöjligt! Kan bara inte förstå hur jäkla långt jag kommit på ett ynka år!
Började året med att jag fick Flair. Jag bestämde ju mig i oktober 2011 att jag skulle sluta hoppa, men så fick jag denna underbara hästen som vekligen fick att att bli kul igen. Sedan i februari så blev ju aquido utdömd :( Men jag anmälde mig även till min första tävling med Flair. Det va bara 1m , men hon hade ju inte hoppat på 3 år och ja hade INGET självförtoende!!! Första gången på 2 år kunde ja åka på en tävling och inte behöva tänkla på att få hästen gå eller att den inte skulle sticka ut från barnan eller att den skulle hoppa en ur sadeln.
Sedan i mars fick jag ju min älskade Copycat efter att Wallenstam hade haft henne i någon månad. Copycat gick upp till 125 cm och flair gick ett antal 130 cm. Men i oktober november så hade de gått så mkt upp och ner så kände att ja inte skulle tävla dom mera för att ja har dom bästa hästarna och min ridning får INTE förstöra nått. så nu ska de trimmas fram tills tävlingarna och då jäklar ska vi va ute starkt från början . Detta är det mest fantastiska året någonsin! Från att jag hade 5 placeringar på 5 år tills 2012 hade jag 24 placeringar :)

Sedan har många lämnat mig detta året. Kaiza Aquido Finito och Sissi Festival lämnade oss. va jobbigt men man tar sig vidare. Men sedan så kan jag inte räkna på fingrarna hur himla många nya vänner jag fått. Ni är BÄST!! Tack för att ni finns där för mig!
Ser fram mt detta året ska bli mycke tävlingar ,mycke träffa vänner ,  och så ska jag i år tävla för GÄSENERYTTARNA. Vi ska dra igång ett lag med dom bästa ryttarna. Ska bli sjukt kul. SÅ nu kööör vi

Några mål för 2013 är :
Inte sätta för höga krav på barnan bara rida!
Lära mig att ja ska vara mera still i överlivet.
Få en skänkel som är mera stilla i språnget.
Copycat ska gå stadiga 130cm.
Flair ska jag rida stadiga 140 cm.
Hälge ska gå 110cm stadigt
Önskar er alla ett underbart 2013 kramar eran Bea