Aquido är utdomd! Jag kan inte beskriva min sorg jag älskar han så. Men han har sparkat många han har sparka hästar han har vart väldigt agresiv och han sparkade av musklerna i mitt ben precis efter jag köpte han ;). Mång minns han som en hemmsk häst , men jag vill nu genom mitt inlägg att ni kan förlåta han så han ändå kan få dö i någon slags frid.
Aquido köpte jag hösten 2009 av elisabeth som är världens bästa! Han har vart en häst jag verkligen kunnat utvecklats med. Men jag har alltid haft en tanke på att nått är fel. Han har tagit mej från 110 ryttare upp till 130 men nu så kände jag efter jag kom hem från tyskland att nu är de verkligen inte bra, han gick inte rida alls på för han bara försökte kasta av mig. Han hade ont.
Han är behandlad i ryggen utan resultat innan så viste nästan va som skulle hända.
Aquidos diagnos ser ut såhär: Aquido lider av artros i ländryggen han har haft detta hela livet. Men det har blivit värre för han har tävlat så mycket.
Detta led till att han fick tuppspatt, schiwering , kissingspine och kronisk ínflammation i vänstra bak knät. SÅ de finns verkligen en anledning varför han har vart så agresiv så snälla förlåt honom han lider tillräckligt av smärtan.
Det låter dumt men jag lovade aquido att berätta om detta så han kan få lite rättvisa i slutet av livet.
DEt går inte en dag utan jag storgråter och önskade att de fanns något att göra men det finns de inte.
Men han va den bästa hästen jag någonsin haft. Ingen hade tagit mej så långt som aquido och han har lärt mej allt. Han va min räddande ängel!
Aquido har 2 veckor kvar i livet.
Massa kärlek till min Aquido.
Min kärleek för dej kommer aldrig dö! <3
tisdag 27 mars 2012
måndag 19 mars 2012
några saker inte folk vet om mej och min ridning.
Hej igen!
Som alla vet har ja ridigt hela mitt liv. Jag har alltid har väldigt fina hästar / ponnyr. Men jag kanske ganska ofta har haft rätt häst i fel tillfälle.
Jag har ridit storhäst sedan jag var 13 år. Då tog min ridkunskap en jävla fart!! jag lärde mej fort rida hästarna rätt i alla skolor. Men då ska jag berätta de många inte vet om mej.
1. Jag har en väldig kännsla för att rida dressyr och markarbete. Jag har aldrig haft en häst som inte vart kapabel till att kunna allt upp till msv dressyr. Alla mina hästar kan jag rida alla skolor i trav och galopp, bakdelsvändningar i gallopp, byten / serier , förvändgallopp. Min näst första häst som jag fick när jag var 15 år satt jag och tränade galloppserier på barbacka. Jag ÄLSKAR att ha välskolade hästar!!
2. Jag lider av väldig prestationsångest och nervositet för tävlingsmomentet. Jag kan vara så närvös att tävla så jag kan bli sjuk efter tävlingen för att jag har vart så stressad innan. Jag tänker alltid va folk ska tycka om mej när jag rider. Att dom ska tycka att jag rider dåligt. Detta stressar jag oxå väldigt mkt för. Jag har svårt att fokusera på tävlingsbiten och vad andra tycker och i stället slutar lita på mej själv. MEN det är mycke bättre nu än för ett två år sedan. Då kunde jag
gråta innan tävlingarna för jag var så närvös. Men de är nått jag kämpar med och för varje tävling känner att jag blir säkrare på mej själv :)
3. Jag har väldigt svårt för att rida distanser. haha. Jag har ett bra öga och kommer nästan aldrig in fel på ett änkel hinder. Men blir de en distans på kanske 21 meter så börjar jag tänka och ah då går de väldigt mycket mindre bra. Då börjar jag måtta och ta och hålla på. Men nu har jag och pappa betsämt att jag ska verkligen träna på de ordäntligt nu. Så de ligger 2 bommar i ridhuset som jag ska sitta och räkna galloppsprången i mellan ;)
4. Jag tror inte på mej själv så ofta. Jag säger aldrig att de är jag som är bra på att rida. Jag säger alltid att de är mina hästar som är så fina. Men utan dessa fina hästar som jag har hade jag aldrig vart så bra på det jag gör , så tack !! <3
Det är några saker som jag inte altid pratar om men man ska veta att jag lägger ner så mycket tid på mina hästars träning, jag gör allt för att dom ska bli bättre och även JAG! Jag ger aldrig upp.
Vill med säga tack till er som ger mej så mycke positiv respons! ni ger mej energin att alltid kämpa på! Så ett stort tack till er! :)
Detta är allt från mej och idag. Ha en toppen kväll! küss
Som alla vet har ja ridigt hela mitt liv. Jag har alltid har väldigt fina hästar / ponnyr. Men jag kanske ganska ofta har haft rätt häst i fel tillfälle.
Jag har ridit storhäst sedan jag var 13 år. Då tog min ridkunskap en jävla fart!! jag lärde mej fort rida hästarna rätt i alla skolor. Men då ska jag berätta de många inte vet om mej.
1. Jag har en väldig kännsla för att rida dressyr och markarbete. Jag har aldrig haft en häst som inte vart kapabel till att kunna allt upp till msv dressyr. Alla mina hästar kan jag rida alla skolor i trav och galopp, bakdelsvändningar i gallopp, byten / serier , förvändgallopp. Min näst första häst som jag fick när jag var 15 år satt jag och tränade galloppserier på barbacka. Jag ÄLSKAR att ha välskolade hästar!!
2. Jag lider av väldig prestationsångest och nervositet för tävlingsmomentet. Jag kan vara så närvös att tävla så jag kan bli sjuk efter tävlingen för att jag har vart så stressad innan. Jag tänker alltid va folk ska tycka om mej när jag rider. Att dom ska tycka att jag rider dåligt. Detta stressar jag oxå väldigt mkt för. Jag har svårt att fokusera på tävlingsbiten och vad andra tycker och i stället slutar lita på mej själv. MEN det är mycke bättre nu än för ett två år sedan. Då kunde jag
gråta innan tävlingarna för jag var så närvös. Men de är nått jag kämpar med och för varje tävling känner att jag blir säkrare på mej själv :)
3. Jag har väldigt svårt för att rida distanser. haha. Jag har ett bra öga och kommer nästan aldrig in fel på ett änkel hinder. Men blir de en distans på kanske 21 meter så börjar jag tänka och ah då går de väldigt mycket mindre bra. Då börjar jag måtta och ta och hålla på. Men nu har jag och pappa betsämt att jag ska verkligen träna på de ordäntligt nu. Så de ligger 2 bommar i ridhuset som jag ska sitta och räkna galloppsprången i mellan ;)
4. Jag tror inte på mej själv så ofta. Jag säger aldrig att de är jag som är bra på att rida. Jag säger alltid att de är mina hästar som är så fina. Men utan dessa fina hästar som jag har hade jag aldrig vart så bra på det jag gör , så tack !! <3
Det är några saker som jag inte altid pratar om men man ska veta att jag lägger ner så mycket tid på mina hästars träning, jag gör allt för att dom ska bli bättre och även JAG! Jag ger aldrig upp.
Vill med säga tack till er som ger mej så mycke positiv respons! ni ger mej energin att alltid kämpa på! Så ett stort tack till er! :)
Detta är allt från mej och idag. Ha en toppen kväll! küss
tisdag 6 mars 2012
Storleken har ingen betydelse eller?
Nått jag funderat mycke på är storleken på ryttare , har den nån betydelse. Jag och min pappa pratar ofta om detta. Jag är 175 lång och väger 72 kg. Jag är ju inte liten direk men inte stor och tjock heller. Jag har ridit ponnyr , små hästar , stora hästar ,snälla hästar , bråkiga hästar. Jag har aldrig vart klumpig eller i vägen. Är man bara smidig eller inte gör sej tung så har man ingen dålig inverkan och då har vikten ingen betydelse! Men för 2 ,5 år fick jag för mej att JAG MÅSTE GÅ NER I VIKT. För jag trodde jag var klumpig på hästen. Men jag insåg fort att jag är ingen människa som kommer bli smal. Jag i stället la ner all min energi på att inte vara i vägen på hästen. Tränade in en bättre sitts ,står mycke upp på hästen när ha hoppar och i all almenhet står upp när ja rider i galoppen. Rider lätt så fort ja kan , sitter inte ner när de inte behövs. Så man behöver inte vara pinnsmal när man rider! bara man är hälsosam , tränar och i alla fall tänker på man äter så har man gjort de man ska. Och jag tänker fortsätta se ut som ja gör så de hoppas jag andra tänker göra med!
Ha en bra kväll nu! Kram bea
Ha en bra kväll nu! Kram bea
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)



